Konstant resande. Tågpendling. Skilsmässa. Morsans död. Konkurs. Flyttat tre gånger. Bränt ut mig för andra gången. Överlevt på ren jävelskap.
Men det är ändå inte det viktiga. Det viktiga är att mina barn blivit vuxna. Smarta om än inte speciellt strömlinjeformade nån av dem. Jag är djupt ödmjuk inför det faktum att de är mina och så fantastiska.
Att jag under årtiondet lärde känna min bästa vän och under flera år min kompanjon. Sarah har varit årtiondets person i mitt liv. Utan henne hade jag inte varit där jag är idag.
Jag har varit företagare. Egenföretagare. I mer än tio år. Konstant rädsla för ekonomin. Samtidigt avslutade jag med att få högsta kreditvärdighet. Jag klarade det.
Och inte minst: sociala medier. Från nästan noll till att idag vara något självklart. Jag har levt med dem från de första osäkra stegen till idag när det är en självklarhet. Jag har varit en del av utvecklingen, en del av de som skrivit den historien i Sverige tillsammans med en hög smarta fantastiska personer.
Jag avslutar med att helt enkelt göra en saltomortal. Tar anställning. På bank. Blir Social Media Responsible och Performance Marketing Specialist på SEB. Flyttar från Dalarna efter tjugo år. Västerås och tillbaka till Västmanland. Ger mig ut på en helt ny resa.
Fattas bara att jag ska sluta snusa också. (Nej, det kommer inte hända.)
Så tio år. Om några månader fyller jag femtio. Livet liksom fortsätter trots allt.